emily bronte

  • ✴︎

    ✴︎

    Tre böcker du slipper läsa i år

    Ingen orkar läsa böcker — speciellt inte de här.

    Det är januari och du är lika originell som resten av världen: ditt nyårslöfte är att du ska läsa mer. Men vännen, både du och jag vet att så länge inte nån av de där Ingrosso-barnen gör en Dostojevskij-haul på sin Instagram så är chansen mycket liten att du ens kommer  plocka upp en bok innan 2024.

    Men räds ej min vän! Vi på Nisch har samlat ihop några böcker som du kan låtsas att du läst, så att du kan fortsätta möla dokusåpor och spela Candy Crush. 

    1. Svindlande Höjder av Emily Brontë

    En engelsk klassiker från 1800-talet där alla har samma namn och ingen förstår skillnaden mellan kärlek och hat. 

    Synopsis: 

    Våldsam kärlekshistoria mellan unga Heathcliff och Cathy (som är fostersyskon) där de båda är för stolta för att erkänna att de faktiskt vill vara med varandra så de gör allt i sin makt för att plåga den andra. Cathy dör i mitten av boken och Heathcliff fortsätter sitt plågeri med  kommande generationer för att han är sur över att han aldrig fick ligga med henne innan hon dog. Cathy plågar samtidigt Heathcliff från andra sidan graven tills även han dör. Dante missade visst nivån “att aldrig kunna släppa sitt ex” när han skrev sitt Inferno. Nej just det, du tar såklart inte den referensen, förlåt mig.  

    Säg det här för att låta smart: 

    Det är fascinerande hur Emily Brontë kunde skriva med sådan världsvana trots att hon nästan aldrig lämnade hemmet, och hon var ju så ung!

    Heathcliff skapar ju sin egen plågoande när han beter sig våldsamt mot Cathy. 

    Var kanske våld och kärlek synonymt för Brontë?

    Det här kommer låta kontroversiellt men Cathy förtjänade det. 

    Kan män verkligen förstå Svindlande Höjder? 

    Obs!

    Nästan alla karaktärer delar namn med någon annan, men du kan alltid vara säker på att det är okej att hata Joseph. 

    2. På Väg av Jack Kerouac

    1950-talets beatnikrörelses största och kanske sämsta hit om folk som bara driver omkring. 

    Synopsis: 

    Sal Paradise (Kerouacs alter ego) flänger över hela USA (och lite i Mexico) tillsammans med andra coola katter. Man åker buss, liftar och kör bil, men först främst har man sex och röker på. 

    Säg det här för att låta smart: 

    Tänk att Kerouac skrev den på bara tre veckor! Fantastiskt! 

    För mig är På Väg mer jazz än litteratur. 

    Den har fått mig att fundera på om det stationära livet verkligen är rätt för oss människor. 

    Det här kommer låta kontroversiellt men Jack Kerouac var ful.

    Obs!

    Om någon frågar dig vilken del eller plats skildrad i boken som är din favorit så säg bara: Är inte själva resandet den viktigaste delen? 

    3. Omgiven av Idioter av Thomas Erikson 

    Den fenomenalt populära boken som fick halva Sverige, inklusive min arbetsgivare, att leka psykologer. Det visade sig att även författaren lekte – men boken och teorierna är tyvärr här för att stanna ändå. 

    Synopsis: 

    Boken går igenom de fyra olika färgerna (röd, blå, grön och gul) och teorin om att alla människor är en av dessa färger. Varje färg har sina egenskaper och personlighetsdrag så att vi kan kategorisera och döma alla människor vi träffar utan att må dåligt över det. 

    Röd person: drivande, ambitiös, viljestark och tävlingsinriktad. T.ex. hundrasen Husky, entreprenörer, Gunde Svan och krögare.

    Gul person: entusiastisk, utåtriktad, charmig och kreativ. T.ex. hundrasen Golden Retriever, Farah Abadi, Jesper Rönndahl. Ja men kanske alla som hållit i Mello. 

    Grön person: vänlig, pålitlig, tålmodig och hänsynsfull. T.ex.  hundrasen Sankt Bernhard, Astrid Lindgren, Bamse och Bamses farmor.

    Blå person: logisk, anspråkslös, försiktig och noggrann. T.ex. hundrasen Tax,, Mulle Meck samt alla på Chalmers. 

    Säg det här för att låta smart: 

    Jag är nog en blandning mellan gul och grön. Och på jobbet är jag mycket mer röd. 

    Jag dras alltid till blå människor, jag känner mig så trygg hos dem. 

    Det här kommer låta kontroversiellt men röda människor borde inte få ha barn.

    Obs!

    Det har kommit fram att Thomas Erikson kanske inte har särskilt mycket kött på benen i sin teori. Om någon säger något om det så säg: 

    Ja, jag tror att jag läste något om det i Filter. 

     

    Grattis och varsågod! Nu kan du låtsas ha läst tre böcker som samhället bedömt viktiga. Och kom ihåg: Lev varje dag som om du vore en dyslektiker – läs inte en bok. 

     

    Text & collage: Louise Karlund