fössta tossdan i mass

  • ✴︎

    ✴︎

    Nygamla Traditioner i en Nygammal Tid

    Sverige behöver ny kultur! Men med gamla värderingar. Louise har listan på vad ni kan se fram emot.

    Det sägs att Sverigedemokraterna vill använda sitt nya inflytande till att omforma och omfamna kulturpolitiken, och som självutnämnd kulturredaktör på Magasinet Nisch så tänkte jag nu dra mitt strå till stacken och hjälpa herrarna i brunt på traven.

    Här kommer några förslag på nya traditioner, högtider och festligheter för ett nygammalt Sverige.

    Carl Larssons väggmålning

    MAKE OFFERBLOT GREAT AGAIN

    Den kanske mest urgamla nordiska tradition vi hade var ju att offra till asagudarna. Sju gånger om året offrar vi lite av varje och sen vart nionde år offrar man nio gubbar och lite djur som man hänger i ett träd. Tanken med ett offer är ju att man ger gudarna något som man själv egentligen behöver, förr var det mat. Nu kan vi kanske offra genom att dra på alla gamla glödlampor och koka upp pastavattnet utan lock.

    Offra din elräkning till Oden, och du kommer vinna den där Instagramtävlingen du deltar i. Offra till Tor och du får fint väder på semestern. Offra till Frej och du blir gravid.



    Fössta Tossdan i Mass

    Även om jag som smålänning aldrig ens hört talas om det här påfundet förrän efter jag lämnade de mörka skogarnas land så kan jag inte låta bli att förtjusas av denna simpla men ändå välmenande högtid. Det är menat som ett skämt, men eftersom smålänningar (och låt mig även räkna in ölänningarna i denna skara) inte har det minsta prestige så har man adopterat dagen med marsipantårta och jag antar kaffe, mys och P4 Kronoberg.

    30 april: Valborg

    “Ja men Louise, Valborgsmässoafton firar vi ju redan” tänker du nu. Ja men gör vi det tillräckligt? Jag tror att vi kan Valborga bättre än en mesig liten inhängnad brasa och studentbackanal. Hårdare straff säger du, bränn de på bål säger jag. En stor jävla häxbrasa ackompanjerad av Chalmerister som sjunger Vintern Rasat. Elda upp de kriminella medan det viftas med studentmössor. Två flugor – en brasa.

     

    1o november: Mårtengås

    Vi saknar en bra högtid i november och här har vi festligheter som väntar på att komma tillbaka i rampljuset. Trots att det numera bara är skåningarna som kränger svartsoppa så är Mårtengås en högtid som har firats i hela Sverige sedan sent 1500-tal. Det sägs att anledningen till att man äter just gås den här dagen är för att Sankt Mårten var en superpopulär snubbe som alla älskade så pass att de ville att han skulle bli biskop. Men Mårten pallade inte (relate) och gömde sig i en gåsstia (relate). Men gässen de jävla golarna gjorde en massa ljud ifrån sig så man hittade Mårten och tvingade på honom biskopshatten.

    december: Bränn ner Gävlebocken

    Är det inte på tiden att vi som samhälle accepterar att själva tjusningen med Gävlebocken är att den brinner ner? Vi är ett land som älskar eld: vi eldar för att fira in våren, vi tänder 300 miljoner värmeljus varje år, och en del galningar tänder bål på påsk. När vi ser en tio meter hög bock av halm är det enda vi ser en jävligt episk brasa.

    Det finns också de som tror att eldningen av bocken är ett offer till gudarna och de gånger vi inte bränner den följer ett mörkens år. Därför bör vi göra det officiellt: bygg upp den, bränn ner den, lev frodigt.

    Nä, skämt åsido så finns det bara ett rätt sätt att omforma Sverige: gör Midsommarafton till Sveriges nationaldag.


    Text: Louise Karlund | Twitter | Instagram
    Bild: Carl Larsson | Centerpartiet | Patriarkatet | Edward Blom (antar jag) | Dina mardrömmar

    Om du gillar vad du läste får du gärna stötta Magasinet Nisch på Patreon så att vi kan fortsätta pumpa ut kvalitetsskoj! Vår patreon hittar du här!