välkommen

  • ✴︎

    ✴︎

    Hej och välkommen Louise Karlund!

    Om vi har en ny redaktör? Ja, det kan hända!

    Den självuttalade go-tanten, men framförallt Magasinet Nischs nya kultur- och nöjes-redaktör, Louise Karlund har precis lagt ifrån sig sin stickning när hon svarar i telefon. 

    Magasinet Nischs nya kultur- och nöjes-redaktör Louise Karlund.

    Vad har du gjort idag?
    Ingenting egentligen, jag är lite arbetslös, så jag har mest suttit på min balkong och stickat. Jag är absolut en tant. 

    Vad är det mest tantiga med dig? 
    Jag dricker väldigt mycket te, det känns tantigt. Sen klär jag mig väldigt bekvämt och gillar att sy och sticka. Jag har också en väldigt bra fåtölj med fotpall till.

    Vad kännetecknar en bra fåtölj?
    Mjuk med höga kanter, så att man känner sig kramad när man sitter där.

    Men är det så tantigt då? Är den för mjuk tar en tant sig ju inte upp?
    Det är därför man stannar så länge, för man tar sig inte upp. Jag är ju ingen köksbänkstant! 

    Louises fåtölj. Lägg märke till stick-korgen och tidningsstället i bakgrund

    Vem är du? 
    Oj, vad vill man veta… Jag heter Louise och är 30 år, det har jag inte varit länge så det känns konstigt att säga. Jag bor i Göteborg, men är från Småland. Jag jobbar med film som assistant director, kameraassistent och lite annat. 

    Störig fråga, men har du varit med på något som du tror jag vet om?
    Hmm, jag får gå in på min IMDB och kolla. Min Pappa Marianne, Huss, Lassemaja, Nelly Rapp… Här har vi något att skryta om: Lyckoviken. Det var kul. 

    Nu är du ju redan inne i kultur- och nöjesvärlden, men om du skulle jämföra dig med någon annan i den världen, vem skulle det vara?
    Oj!! Jag vill vara Andy Samberg. Tina Bergerus har sagt att jag är en blandning mellan Jesper Rönndahl och Andy Samberg. Det är väl någon blandning av smart och snäll.

    Tycker du att det stämmer in? Är du smart?
    Det är förskönat, kanske om de två var tanter. Jag kan vara en sån jobbig människa som säger “visste du att”.

    Har du ett “visste du att” nu?
    Jag läste nyligen en spännande grej om OS herrmaraton i Saint Louis 1904. Den killen som alla trodde skulle vinna visade sig ha åkt taxi hela vägen och bara sprungit de sista kilometrarna. Han var så “kul att jag vann”, men sen sa någon att den sett honom i en taxi och då kom han på att “oj, ja det var jag”.

    Den nästa som kom in hade stryknin i kroppen, alltså han var tvungen att ta råttgift för att orka. De lyfte honom över mållinjen, men det räknades!  Idag behöver de ju inte taxi och råttgift, men 1904 var en dålig årgång. Den som kom först då var en halvtimme efter den långsammaste vi har idag liksom. Ett väldigt långsamt år! 

    Jag hör ett pysande ljud i bakgrunden av intervjun. Det visar sig att Louise sprayar sina blommor och att det är en man i fönstret mitt emot som är halvnaken.  Vi fortsätter prata när han gått sin väg.

    Wow! Vad är din take på fin- och fulkultur? 
    Jag tycker det är svårt. Förut tyckte jag att allt som gick på P1 var finkultur, men det har ändrats lite. Ullared räknas väl som fulkultur. Sjukt tråkigt att kalla saker för fula, man kallar ju inte folk fula liksom. Det är tråkigt och lite lättförtjänta poäng att peka och skratta åt någon. Paradise Hotell och sådana program där man njuter av att kolla på folk som beter sig, det kan ju vara kul, men är fult.

    Som kultur och nöjes-expert, vad skulle du säga om mitt Big Brother-tittande som har pågått konstant i 65 dagar?
    Jag tänker att det är som musikhjälpen fast folk ligger med varandra. Jag ska inte döma någon, så fortsätt med det, men se det som musikhjälpen och ge något bidrag till BRIS lite då och då. 

    Men det är inte barn som är med?
    Se det som ett förebyggande, får de hjälp i tid kanske de inte söker till Big Brother. En övning i medmänsklighet! Väldigt tantigt att guilt trippa någon till att skänka pengar.  

    Kommer vi få se dig peka och skratta?
    Oja absolut! Det kommer jag göra, men jag ska försöka att inte göra det, jag ska försöka att skratta med andra och få andra att skratta. Det är en konst att inte vara elak och jag jobbar på det! 

    Hur rimmar tanteriet med det?
    Jag gillar att  döma folk bakom stickningen, men det finns ju snälla tanter. Jag vill bli en sån tant, men ingen tråkig tant. Jag dömer folk på ett snällt sätt, tänker på vad de gör och vad de är för trevliga människor. 

    Vad kommer vi få se dig skriva om?
    Väldigt mycket film och TV, jag har sett väldigt mycket. Kanske någon analys av någonting, kanske tips på hur man vet vad man ska välja att titta på. Kanske slänga in en bok, kanske lite musik, vi får se!

    Jag har abonnemang på alla streamingtjänster. [Louise börjar räkna..] Jag har sex stycken just nu. Jag hinner inte med alla, men det är en trygghet att ha valmöjligheten. Jag tror det första jag kommer skriva är en guide till hur man som tjej väljer en bra actionfilm. Det är jättekul att få vara med i Nisch, men att framförallt kul att få ut nåt av alla pengar jag lägger på streamingtjänster! 

    Vad konsumerar du mest just nu? 
    Jag växlar mellan att kolla på en jättevåldsam och rolig serie, The boys på Amazon Prime, till ett feel good-matprogram på Netflix. 

    Text: Dessi Hietala
    Bild: Louise själv faktiskt!