”Jag har aldrig någonsin blivit torr under en blåstork”

Gör dig själv en tjänst och åk till Strömstad. Du kommer inte bara att upptäcka och imponeras av Kosterhavet, Sveriges enda marina nationalpark, utan även en mytisk skogstrakt vars dalgångar en gång beboddes av ett gäng vinnarskallar med yrkestiteln stenhuggare. 

Stenhuggare blev alla (män) som vägrade låta sig hindras av den, vågar jag påstå, allmänmänskliga instinkten att det ”inte går” att hugga i sten. I alla fall inte när det gällde att ställa mat på bordet år 1872.

 – Kan man hugga ved kan man väl hugga sten? tänkte stenhuggarna på samma dialekt som mackföreståndarna Roy och Roger i motvind, och satte igång att, värt att upprepas, hugga i sten. Vi pratar alltså att ha som levebröd att separera granit från norra Bohuslän. 

Men vad du framförallt inte får missa när du åker till Strömstad: Att tvätta händerna. På ett hundra procent av de offentliga toaletterna jag besökte (två restauranger och Bohusläns första folkets hus) fick jag nämligen torka mig med pappershanddukar. Vilket, statistiskt sett, betyder att det inte finns några elektriska blåstorkar med varmluft i Strömstad.

Skäl att vara kritisk till blåstorkar eller handtorkar (okärt barn har bara två namn) har mänskligheten haft instinktivt sedan de uppfanns men även vetenskapligt sedan 2016 när SVT rapporterade att moderna handtorkar blåser upp virus från händerna i ”styrkor på upp till 690 kilometer i timmen”. 

Ja! Du läste rätt! Virus i 690 kilometer i timmen? Föreställ dig virus med en hastighet på 100 kilometer i timmen. Det här går alltså 6,9 gånger fortare! 

690 kilometer i timmen är fortare än kinesiska tågprototyper, och de ser ut såhär:

 Men, förutom att blåstorkar är ohygieniska är de framförallt helt värdelösa för sitt ändamål. Såvida inte den tänkta effekten är att sprida ut vattnet över huden. Att bara fördela vätan över en större yta hand. Jag har helt enkelt aldrig någonsin blivit torr under en blåstork. Jämfört med att jag alltid blivit blöt av en vattenkran.

Dessutom är de dyra. En Dyson Airblade kostar till exempel 16 995 kronor – exklusive moms. De pengarna kan du spara till 30 minuter standup med mig på din julfest.

Det råder bevisligen inga tvivel om att landets samtliga blåstorkar här och nu måste monteras ned och ersättas med pappershanddukar. 

Men papper växer ju som bekant på träd. Och om inte träden ska ta slut måste vi skära ner på annan träd- och pappersförbrukning. Ska vi ge, måste vi ta. Men som tur är finns det redan en uppsjö av helt onödiga användningsområden för papper att ta av. Här är ett urval av åtgärder för att balansera saldot på papperskontot:

Sluta fråga efter kvitton. Det är för många bakom en kassa som frågar efter kvitton i relation till hur många kunder som vill ha det – min gissning är att det rör sig om lika många som tackar ja till en blåstork när de blir erbjuden en. Pressbyrån och dylikas personal måste sluta fråga om deras kunder vill ha kvitton. Det vill vi inte. Och det handlar inte om att vi vill ha digitala kvitton, vi vill inte ha några kvitton överhuvudtaget. Vad ska vi med det till? Hur ska vi kunna reklamera en kanelbulle? 

Sluta skicka myndighetspost med brev. Gör det, som i Danmark, olagligt att inte ha en mejladress. Det enda som kommer att bli annorlunda är att Lyxfällan inte kommer att kunna ha en klippbild där deltagaren visar upp en meterhög stapel med oöppnade brev från Kronofogden. 

Sluta skriva ut tågbiljetter. Det finns människor som envisas med att skriva ut och förvara färdbevis i en plastficka. Tvångsomhänderta dessa och indoktrinera dem att aldrig göra så igen.

Sluta skicka brev med programledaren för Postkodlotteriet på. Jag behöver varken bli påmind om att jag har en postkod eller hur Rickard Sjöberg ser ut.

Sluta skicka brev med uppmaningen ”spara detta brev”. Ett sådant brev har jag aldrig sparat.

Det enda som bör finnas på papper i det här landet är garantin för alla medborgare att bli torra om händerna utan att riskera att få virus i ansiktet i 690 kilometer i timmen. 

För jag tänker ju inte flytta till Strömstad.

Av: Ludde Samuelsson
Följ på Instagram och Twitter: @luddesamuelsson


Publicerat

i

av