gud

  • ✴︎

    ✴︎

    Epic Throwdown – Högtider Edition: Påsk VS Jul

    Erika ställer julen på ena sidan ringen och påsken på andra. Vilken högtid slår egentligen hårdast?

    Vilken är egentligen den bästa högtiden på hela året? Vår gästskribent Erika Andersson ska med denna högt vetenskapliga studie försöka svara på den genom att jämföra olika fenomen rörande påsken och julen.

    Godiset

    Vid påsk får du ha ett helt ägg med godis helt för dig själv. Ägget är fullt av allt det där godiset du äter året runt kompletterat med några chokladägg och chokladharar. Jag vet inte vad som händer men så fort det blir jul så verkar hela den svenska befolkningen få en snetändning när det gäller godisvanor. Allt det vanliga godiset åker ut genom dörren och vi börjar istället köpa saker som marmeladkulor, knäck, ischoklad och Aladdinaskar. Detta är inte godis, detta var saker som konsumerades när Kristina och Karl-Oskar utvandrade. Bara för att julen är nostalgisk behöver vi inte lajva barnen i Bullerbyn när det gäller vårt godis! Skärpning!

    Vinnare: Påsken

    Årstiden

    När jag säger jul tänker du på ett vinterlandskap med snötäckta granar, adventsstjärnor som lyser i fönstren och snö som gnistrar i stjärnornas och månens sken.

    Påsken kommer och hela marken är täckt av krokusar, påskliljor och snödroppar. Solen strålar och dagarna blir längre och längre. Du har på dig en jeansjacka och njuter. Hoppet har kommit tillbaka.

    Låt mig måla en annan bild: Du sitter på en buss utan värme med grå slask över gatorna och regn som öser ner, avgasrök fyller luften. Det är såhär verkligheten ser ut. Tyvärr lever vi i en psykos där vi varje år tycks glömma det aprilväder och decemberslask vi faktiskt lever i.

    Vinnare: Inte de människor som är bosatta i det här landet iallafall

    Evangeliet

    Japp! Det har äntligen blivit dags att jämföra de olika styckena i Bibeln. Nackdelen med julevangeliet är att ingen av lärlingarna var med så det är ganska fattigt. Det är en halv sida långt och inget händer egentligen. Jovisst förekommer det jungfrufödsel men utöver det är det dödfött. Det handlar mest om olika människor som är ute och går och olika snubbar som kollar på en bebis.

    De delar i Bibeln som rör påsken däremot! Där är det full action! Det tvättas fötter, det är rättegång, en spännande middag, en man förråder en annan genom att kyssa honom, skökor, död och uppståndelse! Det är lika fullspäckat som ett avsnitt av Rederiet!

    Vinnare: Påsken (Judas är ju lätt Tony)

    Pyntet

    Vad fyller du helst ditt hem med? En läskig gubbe med skägg eller ett gäng söta kycklingar? Pastellfärger eller stoppljusrött? Jag tänkte väl det. Den läskiga gubben ska också in i bostaden och vara obehaglig och fråga efter snälla barn, det slipper vi på påsken – och till er som har och använder en påskharedräkt! Sluta genast med det! Det är orimligt.

    “Men granen då!” ropar ni. “Granen som är så trevlig!” Låt mig då kontra med påskbjörken! Vad är då en påskbjörk frågar ni er. När jag var barn så släpade min pappa varje år in en björk som vi klädde i ägg och annat påskpynt. Detta trodde jag var en helt normal företeelse tills jag vid elva års ålder insåg att denna galenskap endast utövades innanför familjen Anderssons ytterdörr. Men det är inte för sent! Vill du liva upp påsken i år? Släpa in ett träd!

    Vinnare: Påsken

    Attityden

    Julen är så jäkla in your face. Redan i oktober ska det tjatas om julen och reklam börjar pumpas ut för att fylla den lille svensken med julkänsla och köphysteri. Och sen finns det sådana där julfacister som har nedräkning till julafton och som kan lyssna på julmusik året om för att: ”De är ju så bra musik!”. Julen är fine men den är också den mest överhypade saken sedan Clubhouse.

    Påsken är mer ”Tjena, nu är jag här! Ta några dagar ledigt från jobbet! Köp lite extra godis sen är du klar!” Någon påskstress existerar inte. Du slipper också tillbringa hela helgen i en bil för att ta dig mellan släktingar du bara träffar en gång per år.

    Vinnare: Påsken

    Underhållningen

    Vill du ha säsongsbaserad underhållning? På julen kan du välja och vraka: Absolute Christmas, Vikingarnas jul, Kalle Anka, Ensam Hemma, Bad Santa, hundratals julkalendrar. Här finns något för alla!

    Vid påsk då kan man ju lyssna på… hmm… jadu… Okej, om man inte gillar att droppa basen i psalmer så finns det inte direkt några särskilda påsklåtar. Det finns dock två påskfilmer. Den ena heter Hopp och handlar om Påskharens son som vill bli rockstjärna och den andra är Passion of the Christ. Utbudet är lite smalare men det finns ändå något för alla!

    Vinnare: Julen (På Walkover)

    Resultat

    Påsken: 4 poäng
    Julen: 1 poäng

    Slutgiltlig vinnare: Påsken!

    Och med det här önskar vi på Magasinet Nisch er alla en Glad Påsk!


    Erika Andersson är stand up komiker från Halmstad känd för sina ordvitsar och sitt meme-konto Bortom Bergman.

    Text: Erika Andersson

    Twitter: Ikaisweird /Instagram: Tanttorup & BortomBergman

    Glöm inte att stödja Magasinet Nisch på Patreon!

  • ✴︎

    ✴︎

    Två tjejer och en gud

    Historien om två kristna fundamentalister på Youtube, och deras otroliga liv.

    Ibland ramlar jag djupt ner i Youtube-träsket. Alltså att jag kollar på Youtube-klipp efter Youtube-klipp och till slut hittar ett nytt community som jag inte visste fanns. Ibland fastnar jag för indonesiska män som bygger ett tvåvåningshus av bambu och lera, och ibland lär jag mig allt om dissociativ identitetsstörning. Mitt senaste gräv förde mig till den mycket kristna delen av Youtube där kvinnor talar om Gud på samma sätt som entreprenörer talar om sitt eget företag. 

    Jag kom över vad jag tror är the It girls av Youtubes kristna fundamentalister och tro mig, ni vill höra om deras liv. Det är Bethany och Kristen, två malliga systrar som klär sig som vuxna 7-åringar. Deras Youtube-kanal Girl Defined är den kristna versionen av Mean Girls och de är förmodligen inspirationen till Askungens styvsystrar.

    Förutom sin Youtube-kanal driver de även en blogg, skriver böcker och föreläser. På ytan är det vanlig tjej-inspiration: hur man sminkar sig och hur man får en kille att tycka om en. Den stora skillnaden är att Gud hela tiden är närvarande och målet med att vara tjej är att bli en fru och skaffa barn. Det är alltså både tjejigt och traditionellt högerkristet.

    Saker de är emot: allt annat. Till exempel ska smink vara naturligt, feminint och elegant. Gud skapade dig på ett sätt och att dölja det är respektlöst mot honom. Dessutom gör smink dig även förförisk och slampig. Ett annat exempel är om en kvinna inte ser vilken akt av ridderlighet en man gör som håller upp en dörr för henne eller ebjuder sin sittplats. Någon som nekar en sådan ridderlig akt har frånvänt sig Guds design av manlighet och mannen är en avbildning av Jesus. Så i princip: sätter du dig inte på stolen en man erbjuder dig så har du syndat. I en av deras texter läste jag om det fruktansvärda SSA, som betyder same sex attraction tydligen. Att uttala orden lesbian, gay eller homosexual skulle vara en synd i sig. Förmodligen obotlig. De tipsar om böcker som handlar om hur man kan omvända sig och hur man kan fortsätta att gå på Guds väg trots dessa fruktansvärda tankar. 

    Bethany är den jag tycker verkar mest fundamentalistisk och mallig. Med mani i blicken pratar hon om Gud och allt hon gör för honom och han för henne. Hon ser uppenbart ned på andra som inte följer hennes råd om äktenskap, barn, sorg eller annat som hon aldrig själv varit med om. Det är något med hennes blick, kroppsspråk och uppsyn som gör att jag tror att hon är omedicinerad. Det skulle inte förvåna mig ifall hon som barn dödade kaniner för att de var söta och hon inte ville att de skulle springa iväg. 

    “Getting Ghosted by a guy” och “How to Get Through at Really Hard Breakup” är två exempel av deras undervisande material. Jag vill understryka att Bethany alltså inte har haft en relation innan sitt äktenskap.

    Hon letade efter en make i flera år och sparade sin oskuld och sin första kyss till äktenskap. Båda systrarna har gjort detta och tycker att alla ska göra detsamma. Men Bethany sparade även att hålla hand tills hon var förlovad, vilket hon skryter mycket om. Det är tydligt att hon tycker att hon är bättre än sin syster. Så när man har förlovat sig så får man hålla hand och efter giftermål får man banka på varandra på ett sätt som hedrar gud. Det vill säga inte i stjärten, för sex har man för att få barn, men det säger väl sig själv? 

    När Bethany var 30 år så gifte hon sig och tog sina första trevande steg som den fru hon alltid velat vara. Hon träffade sin man Dāv som verkligen ville vara med henne. Hon bestämde när han skulle fria och de skulle förlova sig, det skulle passa perfekt in i fönstret att vara förlovade minst 2 månader men inte mer än 6 månader innan de gifte sig och giftermålet måste ske i oktober. De förlovade sig så att de hade exakt 4 månader på sig att hålla hand till den stora dagen. Första kyssen var på bröllopsdagen, inför deras nära och kära. Tänk dig att ha väntat i över 30 år på din första kyss och det fångas på bild… och den kyssen ser ut såhär? Det ser ut som att hon kniper igen munnen och han har en propeller till tunga.

    Den vänstra bilden är från blogginlägget “Am I nervous about the wedding night?” och den högra är deras första kyss. De var självklart förlovade när de höll handen.

    En av mina första tankar var: Hur? Hur hittade hon en man som också har sparat både sin oskuld, första kyss, ser bra ut och lever dygdigt? Well, efter inte mycket research kom det fram att Dāv påstås inte bara en gång, utan två gånger gått i konverteringsterapi. Japp, du läste rätt, he prayed the gay away. Jag börjar ana varför han inte har några problem över huvud taget med att inte ha några oanständiga tankar om henne.

    Efter giftermålet har hon skrivit på bloggen om hennes tankar och förväntningar kring att vara nygift. Det är en underton av att hon inte riktigt är nöjd – ett äktenskap kan inte göra dig lycklig och den enda som kan tillfredsställa dig är Gud. Innan hon var gift var allt hon predikade om hur man ska hitta en man, hur man förhåller sig till mannen, hur man ska prata om äktenskap med sig själv och Gud. Äktenskap, äktenskap, äktenskap! När hon väl var gift kom inlägget om att giftermål inte kan göra dig lycklig och att det inte är någon stress med att ha sex, det är ändå bara Gud som kan göra dig lycklig. Jag tror jag förstår varför, det är vida spritt att många snubbar inte tar sig tiden för att tillfredsställa en tjej, och är man då en snubbe som inte har en dragning till vaginor är man nog ännu sämre på den uppgiften. 

    Nu efter nåt år har Bethany och Dāv ett barn och Bethany trycker det i ansiktet på sin syster Kirsten som har fått missfall 3 gånger. Men som Bethany själv sa: “Hon fick gifta sig flera år före mig, och jag får barn flera år före henne, det är Guds sätt att visa rättvisa”. Gud har alltså insett att han varit lite för schysst mot Kirsten som fick en man flera år före sin syster. Då har han vankat av och an där uppe tills han kom på den geniala idén för att kompensera all den här godheten han har visat henne. Tre missfall så får Bethany gotta sig ett tag. “Rätt ska vara rätt, perfekt rättvisa”, sa han säkert och gick vidare med att dela ut cancer till barn.  

    Jag har inte plats för mer material om dessa två systrar och deras påhitt, men jag ser fram emot Dāvs sammanbrott om några år då han inser att han inte orkar låtsas mer och att det här med djupa hål med 4 läppar inte är någonting för honom. Den dagen kommer jag poppa popcorn och sätta mig framför skärmen för att se hur Bethany hanterar det. Kommer hon slita sig loss från Gud, skriva böcker om det och bli huvudpersonen i en solskenshistoria? Kommer hon få en psykos och börja lyssna på Metallica, den enda djävuls-musiken hon vet om? Eller kommer hon acceptera Guds prövning och få en starkare tro? Det återstår att se, men jag kommer sitta på första parkett och rapportera om det. 

    Text: Dessi Hietala
    Bild: Girl Defined
    Följ på Instagram och Twitter: @hietalaa

    Stötta oss på Patreon!

  • ✴︎

    ✴︎

    Tack för tiden vi fick tillsammans, Gud!

    Året är 2013. Eric Sporrong är balls deep into Gud, böghat, evolutionsförnekelse, abortmotstånd, kvinnohat. Han hatar alla som inte älskar Gud som han älskar Gud. Hur i helvete slutade han som stand up-komiker?

    Stand up-komikern Eric Sporrong hoppade av sitt framgångsrika band. Skulle du frågat honom om varför, skulle han svarat ”Jag vill följa min dröm: att bli väckelsepredikant”.
    Ridå ungdom.  

    Jo, jo. Jag hoppade av ett band som senare blev kända. Sikta mot stjärnorna var det här. Jag var 18 år gammal och allt jag hade i huvudet var att behaga Gud, bli väckelsepredikant och dra ner himmelriket till jorden.

    Jag älskade Gud. Nej, men på riktigt jag tror inte ni förstår. Jag älskade Gud. Hade han skrivit ”Eric, jag vill att du åderlåter en späckhuggare” på väggen i brinnande bajs, så hade jag gjort det.

    Jag skrek i tungotal. Tungotal är ett annat ord för Gudiska – språket ”du och gud har tillsammans”. Ibland kunde det låta  ”rababbabbaashanagganaja” och ibland – om jag kände den helige ande i mig tillräckligt –  kunde jag dra till med ett ”rababbabbaashanagganajatikkidikkirabakadadeeeyy”. Att ”känna den heliga ande i sig” är ett kristet uttryck för att ”få feeling”.

    Tre månader efter jag tagit studenten gifte jag mig. Vid 19 års ålder. Jag fick mitt första barn vid 20 års ålder. Jag tog abnormt stora lån och flyttade till Australien för att lära mig att tjäna Gud, vid 22 års ålder. Och allt detta var någonting jag helhjärtat ville göra. Nej, jag har aldrig velat skylla ifrån mig. Gud kommer i massa format och ger massa människor mening och glädje och det här är ej en trött pissa-på-religion-text.
    Om jag var galen? Helvete ja. Absolut inget snack.

    Men Gud var aldrig dum. Aldrig någonsin var han elak. Han gjorde mig absolut inget ont. Han gjorde mig heller inte så mycket gott. Inget faktiskt. Mest för att han inte gjorde någonting. Många andra gjorde massa goda och dåliga saker som jag trodde var Gud, men det var det aldrig.

    En gång när jag bad till Gud om ett tecken så flög det in en nyckelpiga genom fönster. Inget märkligt med det tänker du.
    Tecken!” tänkte jag.

    Detta var så vitt jag kan minnas den enda gången Gud kommunicerade med mig. Genom nyckelpigor. Jag kan inbilla mig att den sa något i stil med ”Väl utfört arbete du gode och trogne tjänare” när den säkert i själva verket sa ”Eric, du passar så inte i långt hår. Det får dig att se ut som en ledsen järv.”

    Nedan: Eric Sporrong i långt hår. Ovan: En ledsen järv i vinterlandskap

    Jag brukade titta på DVD-seminarier om varför evolutionen var bull. Och inte bara bull, utan en global konspiration orkestrerad av satan själv för att pissa på Gud i nån slags info wars som de tydligen har de där två. Satan och Gud va? Ständigt i luven på varandra! Världsalltets Tom & Jerry, de där två busarna.

    Skapelseteorin var givetvis the shit. Adam och Eva var allas mamy och papy och det fanns legit ”bevis” för att Noaks Ark var en 100% historiskt korrekt händelse perfekt återberättad i 1:a Mosebok [OBS! Tyvärr inte Noaks Ark som i den tecknade isbjörnen som kör runt på en ö ☹] .

    Dinosaurier hade funnits absolut, men det var människor som hade dödat dem såklart. Va fan trodde ni? Och loch ness-odjuret är ju faktiskt ett ”levande bevis” på att det är så. Har för mig att detta återberättades på dvd nr 3 ”Dinosaurs and the Bible” i Dr. Kent Hovinds Creation Seminar. Rekommenderas varmt till absolut ingen alls.

    Att sträcktitta på DVD-seminarier om varför evolutionen var bull var något jag gjorde av fri vilja för att jag tyckte det var givande, intressant och till och med roligt.
    Dr. Kent Hovind skojade så härligt ibland. Och han hade dessutom ett eget dinosaurienöjesfält, med det ack så passande namnet Dinosaur Adventure Land! Här kunde unga och gamla från när och fjärran ha lite dinosariebaserade äventyr men också lära sig om den omnipotenta och gränslöst älskande kristna guden och hans bastard Jesus Kristus från Nasaret. Erkänn att du vill pyttelite se de här seminarierna nu.

    Jag gick på ett sex-seminarium på en kristen konferens (en mening som får det att sava till, förstås). På scenen stod en 60-årig brittisk farbror som skulle berätta för oss om hur det låg till med sex och hur Gud såg på det. Han var av den starka övertygelsen att anal penetration var från Satan då det var ett classic Satan move att pervertera något bakvänt som Gud hade gjort rätt från början.

    Men Gud var ju också superhärlig. En gång kom en tjej som jag kände fram och sa ”Gud har sagt till mig att ni ska få min bil”. Som man ju gör. Säger Gud något så gör man det. För man älskar honom. Och vill man ta del av ännu mer av hans gränslösa kärlek så är det bäst att lyda.
    Gud hade alltså sagt till henne (kanske genom nyckelpigan igen vadvetjagvadvetjagvadvetjag) att
    Du ska ge din röda jättefina volkswagen golf med ett marknadsvärde av typ 50-70 lakan till Eric!” Det går ju inte att ha några klagomål på en sådan kille, som bara löser bil från ingenstans! Vad drar han ut för ess ur rockärmen nästa gång liksom? Han verkar ju kunna lösa vad som helst ju! 2000 tunnor fulla med torv? En härlig säl? Sexton hektar av sumpmark? Oboy?

    Jag pluggade 2 år i Sydney på en teater/bibelskola. Tämligen ofta så var det välmenande kristna församlingsmedlemmar i Sverige som skickade pengar för att bistå mig som fattige student. För Gud hade ju sagt att det var så man skulle göra. Tack gud, high five rätt upp i första mosebok! Allt gud gör är egentligen bara att slänga balla grejer på alla som gillar honom. Bättre ton tack gänget.

    Och don’t get me jävlar startad på bögarna va? Som vi hatade bögarna. Det var ju vår grej! Hata bögar och tycka att abort var mord. Nej, det här är inte åsikter som den samlade kristenheten har. Jag var i en rejäl ytterkant. Så fick vi det sagt också.
    Det finns ett band som heter Delerious som brukade kallas ”frikyrkans U2”. Frikyrkans U2. Ja, jag förstår att det savar till igen. Deras låt ”Our God Reigns” börjar så här

    ”40 million babies lost to Gods great orphanage,
    It’s a modern day genocide and a modern day disgrace
    If this is a human right then why aren’t we free?
    The only freedom we have is in a man nailed to a tree.”

    Så där höll vi på va. Öj öj öj, som vi höll på. Böghat och abortmotstånd. Feminismen var enbart ett tecken på att Satan nu hade gett sig på kvinnorna.

    Typiskt att bli en kristen galning när man bergis kommer från en familj av kristna galningar. De har säkert hållit på att galen kristna sig i generationer och har lukasevangeliet som familjesigill, tänker du.
    Fast nej. Ingen i min familj var särskilt kristen alls. Min familj var en fullt vanlig övre medelklassfamilj i Taberg utanför Jönköping. Där har vi således första svaret på hur jag hamnade i tungotalskörer och försökte skrika på djävulen och driva ut demoner ur folk. Jönköping, mina damer och herrar! Staden med fler kyrkor än vad det finns sidor i högerextrema terroristers manifest.

    Jag började gymnasiet och fick nya kompisar som råkade vara kristna, hakade på dem, ville tillhöra ett sammanhang som alla andra. Träffade en tjej, och fastnade. Jag gjorde allt av helt fri vilja, inte en enda gång höll någon en pistol mot mitt huvud och sa ”Ta emot herren Jesus Kristus som din personliga herre och frälsare eller bli en pollockmålning av hjärnsubstsans på väggen din sekulariserade lilla klusterhora!

    Året är 2013. Jag är balls deep into Gud, böghat, evolutionsförnekelse, abortmotstånd, kvinnohat 2.0 osv. Hatar alla som inte älskar Gud som jag älskar Gud. Jag tittar i min telefon. Någon på facebook delar en länk.
    13 anledningar till att vara feminist” hette den. Med rynkad panna och skepsism i barm så klickar jag. Och läser. Anledning efter anledning. Argument efter argument.
    Ju längre ner jag kommer och ju mer jag läser så börjar en enda tanke poppa upp. En tanke som det senare skulle visa sig skaka om mina grundvalar som ett jävla jordskalv, en tanke som skulle bli startskottet på min resa till rim, reson och allt jag på riktigt drömt om. Åh fan. Alla argument mot feminism var plötsligt fullkomligt pulveriserade. Jag hade absolut ingenting att komma med. Där och då var det som att jag för första gången på 9 år vågar öppna upp den lilla tankedörren – om jag nu har fel om detta, vad har jag mer fel om?

    2015 så tog jag beslutet. Jag sa hej då till Gud. Och jag sa hej till den där grabben som hela barndomen och stor del av ungdomen alltid varit på scen. Som sjungit som Michael Jackson på talangjakter, haft roller i skolmusikaler, lärt sig alla ord i Tomas Pettersons stand up-rutin ”handbollsmålvakten” från Släng dig i brunnen på 90-talet och framfört den i så många sammanhang som möjligt. Jag försonades med killen som lirat i band, skrivit musik, drömt om applåder, jubel och all form av uppmärksamhet från massorna för att få sina sanslösa bekräftelsebehov tillfredsställda.

    Jag intalade mig alltid att jag ville vara väckelsepredikant. Att leda människor till Gud och att de skulle känna hans kärlek. Men nu i efterhand vet jag att jag ville något annat. De predikanter jag gillade att titta på var alltid de som fick publiken att skratta. Det var ju exakt det jag ville. Stå där uppe och få dem att skratta! Jag ville vara Gud och jag ville ha publikens kärlek, uppskattning och odelade uppmärksamhet.
    Jag blev inte Gud. Jag blev stand up-komiker. För det är tydligen det man får när man plockar ut Gud ur ekvationen från en småfnissig väckelsepredikant.

    Jag älskar inte Gud längre, inte ens lite. Men jag hatar heller inte Gud. Varför skulle jag? Den vansinneskristna lilla episoden jag hade har gett mig några av mina absolut finaste vänner som jag förmodligen någonsin kommer ha och jag har fått uppleva saker som är kanon när jag skriver och gör humor.

    Men Gud om du är där ute hoppas jag du har det bra. Men OBS jag vet ju att du inte är det, för jag har kollat därute. Men nyckelpigor, de finns.


    Eric driver HELVETET Comedy och folk till vansinne. är ena halvan av den pinsamma podden ”jag vill bara ha en podd”. Följ Eric Sporrong på instagram här.

    Text: Eric Sporrong
    Bild: Fanny Agazzi/Eric Sporrong