ETT HUMORISTISKT MAGASIN PÅ INTERNET.
EN SLAGS SAJT.

poddar

  • ✴︎

    ✴︎

    Fyra ämnen vi inte förstår som Sveriges Radio borde starta podd om

    Louise ger sin önskelista på nya ämnen till poddar på Sveriges Radio. Allt för att täcka de allra pinsammaste kunskapsluckorna.

    Sveriges Radio har än en gång gett oss en podd som kan förklara det oförklarliga – i det här fallet är det självklart P1:s Mellanösternpodd som jag syftar på. Höstens bästa lyssning är alltså guidad av språkets Michael Bublé: Johar Bendjelloul. Mellanösternpodden är ju självklart inte den enda som undervisar oss undersåtar. Nej på Sveriges Radio lär man ut allting från mat till mode, från språk till sport. Men ändå fattas det en del i grundutbildningen hos oss stackars satar. Jag gjorde en snabb granskning av redaktionens kunskapsbrister och presenterar nu de luckor vi behöver fyllda. 

    Teknikpodden light

    Glöm det allra senaste inom “tech”. Har du frågor som: vilken sladd är HDMI-sladden? Måste jag verkligen behålla den här adaptern eller är den redan omodern? Var är av-knappen på min mobil? I den här podden guidar Täppas Fogelberg oss i vilken app som gör de där vita ramarna på Instagram, och hur man raderar sin cache. Kanske får du till och med reda på vad en cache är! Om en blind man kan så kan du. 

    Ingredienspodden med Tareq

    Tomas Tengby kan prata om hur man lagar maten, men vad gör man om man inte förstår sig på vad den innehåller? Om det finns någon som kan lära mig skillnaden på satsumas, mandariner, clementiner och andra citrusfrukter så är det Tareq Taylor. Är nudlar pasta? Kan man värma majonnäs? Har verkligen soltorkade tomater ett utgångsdatum? Jag vill bara kunna handla en kålrot (eller var det majrova) utan att googla varje gång. 

    Geografipodden

    Visst är det trevligt att höra djupa diskussioner om Tigray och Kabul, men om man inte vet vart det ligger blir det lätt fel. Som när jag sa till min finska rumskompis att jag inte kände till Turku men hade hört talas om Åbo.* Eller som när jag trodde att Kristianstad och “Krischansta” var två olika platser.** Den här podden sätter “geo”-t i geopolitiken och efter den här intensivkursen kommer du kunna allting om skillnaden på Chennai och Madras.*** 

    Självklart kommer det inte enbart handla om städer, här kommer vi också ta upp såna saker som: “vad menar folk med ‘Europa’?”, “Räknas min finlandskryssning som att resa utomlands?” “Såhär lång är en mil.” och “Är jag en vidrig människa om jag semestrar i Dubai?”. Perfekt tillfälle att använda alla de där korrespondenterna som SR har på stand by överallt. 

    P3 ID fast med folk som är kända utan anledning

    Jag behöver en podd om de där människorna man inte kan googla. De där som är “medieprofiler” och “youtubers”. Den här podden skulle vara en liten parlör för oss som vill skratta åt b-kändisar men också vill veta varför vi skrattar. För oss som vill veta om det är en Bachelordeltagare eller SD-profil vi pratar om. Kanske kommer jag en dag till och med  förstå vem Margaux Dietz är.

    Skicka gärna den här listan till någon viktig på Sveriges Radio så att vi kan känna oss duktiga och vuxna. Och dela gärna med dig av dina egna kunskapsluckor till oss på Instagram och Facebook.

     

    * Det är alltså samma stad, Åbo är det svenska namnet och Turku det finska. 
    ** Det är också samma ställe. Men skåningar är i grund och botten danskar och uttalar sina städer enligt den principen.
    *** Du gissade rätt – det är samma ställe. Fuck kolonialismen. 

    Text: Louise Karlund

  • ✴︎

    ✴︎

    Tjejen som inte ville podda

    Louise berättar en historia om en helt vanlig tjej som inte har en enda tanke på att starta podd. Otroligt men sant?

    Julia är egentligen inte mer eller mindre speciell än någon annan. Hon är snart 30, har ett jobb, en lägenhet, lagom trevliga vänner och en smygande önskan om en hund som kunde vara snäll mot henne och otrevlig mot främlingar. Det enda som skiljer Julia från andra människor är att hon inte har en enda önskan att starta podd. Aldrig har varken tanken eller viljan att sätta sig ner med en mikrofon och prata om hennes åsikter eller tankar slagit henne. Idén är helt enkelt främmande för Julia. Det här är hennes historia.

    Det är morgon. Julias alarm ringer och hon stiger upp. Innan hon kliver in i duschen sätter hon på musik på mobilen: en Spotifyspellista med fransk 60-talsmusik. Yé-yé kallas det. Julia sjunger med i de svängiga men samtidigt melankoliska melodierna. Hon gillar den här musiken, texterna får henne att tänka på åren hon spenderade som au pair i Paris. Kanske borde jag klippa lugg, tänker Julia, en tjock rak lugg. Fast Julia vet innerst inne att hon inte passar i lugg. Kanske ska jag köpa en vinyl med Francoise Hardy, tänker Julia. Fast hon inte ens har en vinylspelare. Hon får en obeskrivlig lust att ta på sig en lång kappa och gå ensam och ledsen nerför Avenyn. Så går hennes tankar där hon står där i duschen och nynnar med till Brigitte Bardot – men aldrig tänker hon på att starta en podd där hon diskuterar fransk 60-talsmusik och dess inflytande på inte bara den franska kulturen utan på omvärldens syn på européer och sex.

    Fredag kväll, eller är det kanske natt? När går egentligen gränsen? Detta filurar Julia på och inser att hon måste fått i sig några fler glas beaujolais än hon trott. Hur stavar man till beaujolais? Julia sätter sig i soffan jämte en tjej hon inte riktigt hälsat på än. “Hej hej” säger hon och ler trevligt. Tjejen ler tillbaka och säger “hej hej” hon med. Hon verkar ha fått i sig en hel del bojål…bajulä… beajul… vin, hon också. Hon heter Juni. Juni och Julia tänker Julia. Det är ändå lite klatschigt. Juni berättar om en skum snubbe som bodde i hennes hus som hade en tant i frysen. Julia lyssnar halvt skrämd, halvt fascinerad. Mest fascinerad faktiskt. Så pass fascinerad att hon uppmuntrar fler på festen att ta del av samtalet och berätta om sina mordiska grannar. Det blir en kväll att minnas, om hon nu kan minnas efter allt… vin. 
    När Julia väl traskar hem genom stan så har hon en true crime podcast i öronen men trots det inte en enda tanke på att själv starta podd. 

    På jobbet äter Julia lunch med Martin som jobbar på en annan avdelning. Han är trevlig, rolig och får igång Julia på ett sätt som få kan. Tillsammans kan de prata i evigheter och lunchpausens 60 minuter känns korta i hans sällskap. De kan snacka om vad som helst, de spinner på varandras tankar och stackars Eva som sitter med vid samma bord får inte en syl i vädret. Julia har så kul att lukten av Evas mikrovärmda makrill inte rör henne i ryggen. Vi borde göra det här oftare, tänker Julia. Hon tar mod till sig för att ställa frågan, hon ler och ser upp på Martin när han reser sig för att gå tillbaka till arbetet: “Du Martin, ska vi inte ta en AW nästa vecka?”

    Julias historia kan verka främmande för många av oss. Men den visar oss någonting viktigt, nämligen att det inte är omöjligt att leva ett liv utan att starta podd. Dela gärna med dig av din egen historia i din egen dagbok, för dig själv, i tystnad. 

    Text: Louise Karlund
    Bild: Säkert av någon med podd
    Glöm inte att stötta oss på Patreon, följa oss på Instagram och Facebook. 

    Och lyssna gärna på våra poddar: 
    Den Här Dagen-podden
    Lyckans Ost
    Två Härliga Tjejer Med Ädla Motiv
    Franska Tjejer
    Syskonkartellen