Lisa Dahlin

  • Hur Australien förklarade krig mot en fågel

    Om två år är det 90 år sedan det stora emu-kriget i Australien. Lisa berättar historien om hur en stat förklarade krig mot en fågel.

     

    Efter första världskriget välkomnades Australiens krigshjältar tillbaka hem med ett löfte från regeringen om ett lyxigt liv som bonde. Veteranerna, som inte var så bra på att förhandla, godtog detta erbjudande om lite kass jord någonstans på Australiens västkust. Och kanske hade det varit okej. Om det inte vore för den förbaskade emun. Denna långhalsade fågel älskar nämligen vete, som ju var det våra nyblivna bönder skulle livnära sig på att sälja. Plötsligt hänger det ungefär 20 000 emuer på vetefälten i västra Australien.

    Klagomål öste in till regeringen, som ju faktiskt hade sagt att de skulle ta hand om de gamla soldaterna. Och regeringen såg en möjlighet att mjölka denna fågelinvasion. Bildligt talat, eftersom Emun inte har juver. Australiens militär skickade iväg några nya, fräscha soldater (som fortfarande hade alla ben kvar) med maskingevär och ett kamerateam, för här skulle det bli splatterfilm som hette duga. Inget skriker propaganda så mycket som att slakta böndernas fiender. Tyvärr då, åter igen eftersom veteranerna var vidrigt dåliga på att förhandla, så fick de stå för kostnaden av ammunitionen som de nya pojk-soldaterna skulle använda. 

    Nu till problemet. Emuer är inte som våra andra icke flygkunniga vänner pingvinerna. Emuer är två meter höga, springer i upp till 50 km i timmen, och har ingen känsla för flocktillhörighet. Det som händer när du avfyrar ett vapen in i en grupp av 200 av dessa på ett öppet vetefält i västra Australien, är att du nu har Emuer som springer i 200 olika riktningar. I 50 kilometer i timmen. Det är varje Emu för sig, och på grund av deras små små hjärnor så är det omöjligt att klura ut vilket håll de kommer bestämma sig att springa åt, eftersom detta inte är något de själva vet. 

    Militären har placerat sina maskingevär uppe på bilar, för att försöka spreja kulor på de sicksackande superfåglarna. Det går inte kanon. Den största skadan detta gör är då de av olyckshändelse kör över en Emu, som då fastnar i hjulaxeln och saboterar styrförmågan, vilket resulterar i att de river ner en bondes staket. Det är ett hårt slag för regeringen, och ser mer ut som komedi än propaganda. Emun misstänker vi fick någon slags post-mortem hedersmedalj. 

    I slutet av kriget har militären tagit livet av någonstans mellan 50-300 fåglar. Av totalt 20 000. De har spenderat mer än 2500 rundor ammunition. Återigen, betalt av veteranerna som aldrig pluggade ekonomi. 

    Å ena sidan kan man säga att militären vann, som inte haft några dödsfall. Å andra sidan – vill man ens leva med skammen? 

    Emuerna förlöjligade den Australienska militären, vilket får oss att ställa frågan; Varför utnyttjas inte denna superkraft? Är det av etiska skäl, att man liksom atombomber tvekar på att använda sig av något som orsakar en så komplett förstörelse? 

    Kan ni tänka er övertaget de allierade hade fått i påföljande krig om de haft emuer? Om de Dagen D släppt 20 000 emuer lösa på stranden i Normandie först? Det enda som stoppade dem var väl att ingen kunde fånga in dem för frakten. Och att om det är någonstans jag inte vill vara, så är det på en båt tillsammans med 20 000 emuer. 

     

    Av: Lisa Dahlin

    Följ på insta: @lisadahlin

    Källor: Vi ses och slåss om det.

     

    Prenumerera på Magasinet Nisch på Patreon och stötta oss! <3 : https://www.patreon.com/magasinetnisch


  • Världens sexigaste döda

    Nu när vi tänker mycket på livets slut kan det också vara viktigt att tänka på livet efter döden. Det vill säga hur du blir ett så sexigt lik som möjligt. Här är Lisas topp tre döda.

    Finns det en ära större än den av att få ligga i graven OCH på en av mina “topp tre”-listor? Svaret är förstås nej. Mycket tid och tanke läggs ner på arbetet av att välja ut de absolut bästa, och till skillnad från lekmän som Nobel-juryn eller Svenska Akademien (misogynisterna inte reaggebandet från Landskrona), så måste jag välja mellan ALLA som dött genom alla tider. Döingarna, eller som jag mer officiellt kallar dem,de nominerade, undersöks på flera punkter. I en society där alla har ett så kallat “thigh gap”, så bedöms sexighet istället genom hur väl bevarade deras hår är och efter storleken på spjutet som dödade dem. 

     

    Drottning Elizabeth II

    En bubblare! Inte många känner till att Englands drottning är den som inspirerade filmen “Weekend at Bernie’s”. Med hjälp av Prins Philip, som ser mer ut som ett lik än någon annan levande människa, drar man fokuset från hennes stela vinkningar och det mystiska faktum att hon allt för ofta bär hatt. En perfekt tjuvknep för att hålla royalisterna i schack – alla har sedan sent 60-tal vetat att hennes son knappast har någon likeability. Hon ska ha cred för att hon är ett så fräscht lik, men ett lik är hon trots allt. 

     

    Vladimir Lenin

    Hm, men vem är mer död? Jo! Vladimir Lenin! Denna månad fyller hans korta lilla kropp 150 år. Grattis! Likt fint vin så blir han bara bättre ju längre han är inkapslad i ett stängt utrymme. Och likt många män så blir han bara fräschare och sexigare när han inte längre pratar. Syftet med de flesta mumifieringarna är att hålla originalvävnaden så intakt som möjligt, med nackdelen att kroppen till slut kommer krympa och så vidare. Detta var förstås inte ett alternativ för Lenin, som redan i livet var nere på 165 cm. Istället byter de ut kroppsdelar och badar kroppen så ofta att han är fräschare än någonsin förr! Det är därför jag alltid har sagt att om man ska ligga med et-.. Va? Ska jag bryta där? Okej vi går vidare.

     

    Pompeii-mannen

    En tidigare invånare i den välplanerade antika staden Pompeji, vid foten av Vesuvius, överlevde det primära utbrottet av vulkanen år 79, bara för att sedan få huvudet krossat som en varm m&m. Krossad av en sten direkt efter att ha överlevt ett vulkanutbrott?? Vad är det här, världens roligaste komedi eller??? Nej men hoppas verkligen att han inte hade fru och barn. Faktum är att man faktiskt konstaterat att hans ena ben var infekterat, och att han därför försökte fly scenen som Kevin Spacey i ‘Usual Suspects’. Det vill säga, haltande, långsamt, och ensamt. Fejkade han skadan för komisk effekt? Kanske! Och då har han i sådana fall utfört det roligaste jag har sett inom slapstick comedy – för en publik 2000 år efter hans tid. Detta gör förstås att han hamnar på första plats i min “Topp Tre Lik” -lista. 

     

    Håller du med om listan? Vill du nominera Bockstensmannen? Kommentera eller hör av dig på msn.

     

    Av: Lisa Dahlin

    Följ på insta: @lisadahlin

    Källor: Källor är häxkonst.


  • En text som absolut inte handlar om Corona.

    Lisa hade apokalypstankar innan det var coolt. Redan 2016 hade hon preppat klart allt som behövdes – trodde hon.

    Jag vet att jag som huvudskribent under den vetenskapliga kategorin på Magasinet Nisch förväntas ta upp vissa rådande ämnen. Men jag vägrar, jag bara vägrar skriva om Corona. Som tidigare apokalypsfantast så kan jag ju säga att Corona, covid-19, bara har gjort mig besviken.

    Drömmen var att ha på sig en beige sarong och skidglasögon. Att bli den nästa Mad Max, eller kanske Wall-E. En protagonist i en värld där man får samla på krims-krams och dricka sitt eget kiss. Som sagt, drömmen.

    Jag trodde inte att apokalypsen skulle utspelas i ett samhälle där det fortfarande var tabu att inte använda toapapper. Apokalypsen skulle vara en tid för att kasta deodoranten, fläta sitt otvättade hår, och gå ut och döda ett vildsvin till middag. Det visade sig också att byteshandel inte alls är lika populärt som jag hade förutsett. Häromdagen vägrade min granne rakt ut ge mig mat i utbyte mot att jag skulle erbjuda dem en femtedel av mitt byte när jakt blev den nya city-gross.

    Allt är inte bara Coronas fel. Jag har väl inte heller varit något föredöme som ”prepper”. Jag skäms för att säga att när jag öppnade mitt överlevnadskit förra veckan så var det mesta – som till exempel Bullens Varm Korv – utgånget. Mycket av mitt lager har inte uppdaterats sedan jag var 16 nämligen. Andra saker i mitt överlevnadskit, som min fickkniv och min kofot, har jag inte ens fått användning för. Istället för att knäcka zombieskallar har kofoten den senaste veckan fått agera otroligt smärtsamt skohorn. Det är ju ovärdigt. Del ett av min apokalypsplan var egentligen att hitta en jakthandel och/eller polisstation för att uppdatera min vapenarsenal. Men icke. Regelverket är fortfarande detsamma, om inte MER restriktivt. Nu sitter jag socialt distanserad på golvet i lägenheten med en hög stenhårda Jenka-tuggummin i knät.  

     

    Min värdelösa förmåga att förutspå framtidens apokalyps syns väl i detta inlägg från min zombieblogg, som jag hade när blogg fortfarande var coolt (men tyvärr när zombies ännu inte var coolt). 

    Ännu en dålig spaning från mitt förflutna! Det har i och med corona-viruset blivit tydligt att de som hanterar denna krisen bäst inte är de som kan springa snabbast och längst. Nej, det är just de som trivs bra med att sitta hemma i öppen skjorta, röka, och ta det lite lugnt som är kungar i denna nya samhällsordning. Vi andra som är vana vid att vara ute och springa, öva på att använda armborst och hugga ved för att överleva natten, klättrar istället på väggarna. Vid ett tillfälle funderade jag på att ta mig ut i skogen ändå, låtsas som att det behövs, men blev så totalt shamead av diverse internet-personligheter att jag inte vågat gå utanför dörren sedan dess.

    Och det var väl egentligen den katastrofen jag minst förutsåg – användandet av sociala medier. Ingen zombiefilm har förberett mig för den otroliga påfrestning det är att behöva uppleva allt det gnäll och uppläxande om vad som händer i världen på grund av folks utökade tid på internet. Skulle det verkligen skada någon om vi i alla fall under några veckor stängde av all el i världen? Jag tror snarare det skulle rädda liv. Ser jag en enda artikel till om Corona, som inte handlar om att de drabbade börjat tugga fradga och nafsa, så blir jag bananas. Hoppas ni slipper detta olidliga tjat om covid-19, så ses vi ute på prärien när skiten blir seriös!

     

    Av: Lisa Dahlin

    Följ på insta: @lisadahlin

    Källor: Hannalicious och andra välinformerade individer, min zombieblogg


  • Övervakningssamhället och jag

    Är du rädd att Alexa kapar din identitet? Rädd att dina facebook-vänner ska se ditt kön? Lisa förklarar varför detta är helt och hållet onödigt.

    Någonstans ute på world wide web sitter det en man (eller kvinna!) och skriver samma meddelande, om och om igen, ord för ord, varje dag: “Hi there. I’m an evil genuis who hacked you!!”. 

    Ett mail från min senaste beundrare – Hackzzer4vr

    Kanske har du stött på något liknande, kanske känner du att du ligger under hot? Tänk om han verkligen släpper de där bilderna han påstår sig ha av dig på “piquant web-sites”?? Jag kan lugna dig med detta: Det är väldigt få personer som skulle vara intresserade av dina bilder. 

    Ta bort den där tejpbiten du har över kameran nu. Eller förlåt mig, ingen som tycker att det är viktigt att täcka laptop-kameran har någonsin gjort sig besväret att täcka den med en bit diskret svartfärgad tejp. Ta nu bort det där gamla tuggummit, den där halva post-it lappen, den där snusen med Karlssons Klister på baksidan. Jag är inte ute efter ditt ansikte, och det är inte någon hacker heller.

    Visst är övervakningssamhället ett faktum, ny fantastisk teknik uppfinns dagligen. Jag såg nyligen en riktig, seriös nyhet om att forskare nu letar efter jordens onda tvilling som ligger gömd i en annan dimension. Men om vi år 2020 har kommit så långt att vi kan leta efter okända planeter i parallella universum, tror ni inte då man hade klurat ut hur man lyssnar av hela jordens befolkning redan vid släppet av den populära Tamagotchin 1997? Och har du sett hur folk har betett sig sedan 1997? Vi har ju inte blivit värdigare på internet sedan dess.

    Har du någonsin sett en tiktok-video? Ungdomar födda efter 2000 släpper pinsammare grejer på internet än vad du någonsin gjort hemma för dig själv. Och de gör detta frivilligt. Att försöka suga av sig själv framför kamera har gått från en pinsam “gör det hemma”-grej till en jävla “meme”. Tro mig, jag jobbade i teknisk service i en vecka och hann se inte två men TRE fall av egendesignad My Little Pony – porr. För det mesta används paint, vid några olyckliga tillfällen används 3D-animation. Jag kan inte tänka mig att något du gör eller någonsin gjort skulle vara spännande nog för att hamna på en lista över intressanta personer i skrivbordet hos en FBI-agent som sett ALLT.

    Jag säger bara att tack vare intressanta människor som IS och Putins sekreterare, så förlorar du allt det intresse du inbillat dig att du kan generera genom att runka till något lite flippigt. Grattis, du slipper se ut som en galen konspirationsknutte med pistagenötskal fasttejpat på datorn. Ta bort pistagen. Det är inte pistagen som hindrar folk från att se ditt cum-face, det är faktumet att ingen vill se ditt cum-face.

     

    Av: Lisa Dahlin

    Följ på insta: @lisadahlin

    Källor: jag jobbar inte med källor, jag jobbar med känsla.


  • Djuren vi säger hejdå till 2020

    Vetenskapsredaktör Lisa listar vilka djurarter vi bör göra oss av med under året och hur vi alla kan bidra för att påskynda processen.

    Jag inleder min tid på Nisch med ett glädjebesked! Jättepandan överlever ännu ett år då vi mot bättre vetande tvångsmatar dem och bokar fortsatta blind dates, trots att de haft problem med utförande i fångenskap, och uttryckligen sagt att de är okej med att vara singel och satsa på sin nya skribentkarriär och att man inte alltid måste ha med någon hem på jul så att farmor inte dör utan hopp om en framtida generation.

    Här är de arter jag istället rekommenderar att vi släpper taget om, och kanske till och med hjälper på traven mot utrotning:

    Tigern (Storis Kattis)

    Känd från exempelvis Life of Pi, Aladdin och WWF:s lista över utrotningshotade djur. Alla älskar dessa stora gosedjur, och blir nog besvikna över att jag valt att (utrota) sätta dem på denna lista. Men precis som alla de mest hyllade artisterna så blir filmen om deras liv bara oscarsnominerad om de dör “för tidigt”. Dags att utrota de sista tigrarna och säkra deras plats i Hall of Fame innan de råkar begå något slags sexbrott eller släpper ett album som låter gubbigt i jämförelse med deras tidigare arbete. 

    Saola (Pseudorxcyz Nghttenhetsis)

    Dåligt namn, dålig art! Här är ett djur vi helt enkelt kan sluta bry oss om, eftersom vi ändå inte kommer ihåg vad det heter. Jag lärde mig att denna art även kallats för den “asiatiska enhörningen”, och förutom det tydliga faktafelet i och med att Saolan bevisats ha två horn, så tycker jag att det låter glorifierande och missvisande. Asiens bambi hade väl varit mer träffande, som en vink till det faktum att så fort de syns till så skjuts dem. 

    Saola, ungefär 44 minuter in i Bambi.

    Pensionärer (Mortem Snart)

    Jag vet inte hur de överlevt så länge, men det finns en art näst intill identisk till vår egna, med BETYDLIGT nedsatta förmågor och störigt sätt. De finns att hitta på kaféer, och på din lokala buss. Likt duvor så verkar de föredra stadslivet, trots att det inte känns som att de hör hemma här. Tydligen så är deras levnadslängd inte mer än 20-30 år, men deras antal är (likt duvorna) oroande och till viss del en olägenhet.

    Pangolin (Manis Sandslash)

    Eftersom jag till för 20 minuter sedan trodde att detta var en pokémon så ska jag erkänna att det känns som att vi i detta fallet går plus minus noll. Numera finns också alldeles för många pokémon, så jag känner att här kan tunnas ut ytterligare.

    Detta finns alltså på riktigt. Än så länge.

    Fjortisen (Quattuor Ridiculum

    ..hade en stor påverkan på Sveriges sociala klimat då trenden nådde sin topp för ungefär tio år sedan, med hjälp av bland annat Idomin-salva, hårvax, och Gina Tricot. Men efter fyra år av radiotystnad, med undantag för en påstådd iakttagelse på “Hollister Co” 2018, så tycker jag nu att vi förklarar arten fjortisar utdöd. Deras korta levnadstid förklaras bero på den ovanligt tidiga modersrollen, samt deras snabba minskning i popularitet på Instagram sedan de alla blivit pyramidföretagare. Skulle du mot förmodan se en, kontakta smittskyddsinstitutet så snabbt som möjligt. 

    Av: Lisa Dahlin

    Följ på insta: @lisadahlin

    Källor: jag jobbar inte med källor, jag jobbar med känsla.